Jag är en periodare. En periodare i konst och skapande. Och jag älskar utmaningar och att lära mig nya saker. Och när jag får för mig något så lägger jag hela min själ och nästan all min tid i de projekt jag startar. Det kan vara vad som helst, så länge det inbegriper kreativt skapande. Mina perioder kan vara allt från några få veckor till år. Ibland har jag flera projekt på gång samtidigt. Jag måste också alltid utmana mig själv och jag håller mig sällan till ett mönster eller recept. Har jag till exempel en period av handarbete, ja då har jag ett mönster jag utgår ifrån, men sen ändrar jag ofta i mönstret. Ibland har jag till och med använd ett par-tre olika mönster som på något märkligt sätt blir ett. Jag blir dessutom oftast nöjd med mina kreationer, vilket inte alltid har varit fallet. Förr i tiden så påbörjade jag mycket, men avslutade sällan. Så är det inte idag. Jag har skapat mängder av smycken, tavlor, drömfångare, väskor, tröjor, kramdjur… och massor av andra saker. Jag målar konst direkt på väggar och ger mig inte förrän det är klart.
Det finns dock en sak jag hittills aldrig lyckats med. Kanske tror jag bara att jag inte kan, eller så kan jag faktiskt inte just detta. Jag är uppväxt i en musikerfamilj och då och då genom mitt liv har jag haft perioder av skrivande. Jag skriver texter som i mitt huvud känns som sånger. Men texterna har alltid bara stannat på pappret. Hur jag än vänt och vridit på tangenter och strängar så har jag aldrig lyckats få ut de där melodierna ur mitt huvud. Beat och genrer finns, men att skapa det fysiskt och kunna lyssna på det har alltid varit omöjligt. Jag trodde nog jag accepterat det. Jag såg hur människor runt omkring mig började göra AI-låtar och för mig kändes det både fusk och fejk.
Men så bestämde jag mig för att åtminstone testa och se om jag kunde lyckas att få fram de toner och melodier jag hört i mitt huvud. En möjlighet att sätta musik till mina ord…
Det blev en egen liten resa det…
2020, när jag och min tvillingsjäl insåg att vi faktiskt är en och att vi hör ihop, växte idén om ‘Morningstar’ fram. (Ja, jag får ibland nypa mig själv för att förstå att det är på riktigt. Att det går att träffa din andra halva. Det får bli andra inlägg om det där med tvillingsjälar tror jag.) Jag började återigen att skriva, men det stannade fortfarande bara på pappret. Min andra halva är singer&songwriter, alltid med många olika projekt på gång, så det blev liksom aldrig tid för ‘Morningstar’. Idag förstår jag att det var så för att tiden inte var rätt då.
Förra året bestämde jag mig i alla fall för att då prova det där med AI, och jag kom att lära mig mycket mer än jag trott. Dessutom ändrade jag min inställning fullständigt. Nej, jag tycker fortfarande inte att det är okej att trycka på en knapp, låta AI göra allt jobb och sen säga att man skrivit en låt. Men det är heller inte så jag jobbar. Varje låt tar tid. Den processas om och om igen för att komma dit jag vill att den ska komma. För mig är AI ett redskap, inte någon som gör mitt jobb. Jag har också insett att allt motstånd mot AI egentligen handlar om rädsla, precis som det är med nästan allt nytt och okänt. “Tänk om musiken avhumaniseras!”, “Tänk om jag inte längre kan försörja mig på min musik!” Tänk om, tänk om… Men om vi tar en titt bakåt i tiden så har det alltid sett ut så. Nytt är skrämmande! Förändring är jobbigt! Titta på teknologin i stort; datorer, mobiltelefoner… Men om vi nu ska hålla oss inom musikens värld så kan vi ta exempel som synthar, digitala trummor… eller rädslan för Iron Maiden och djävulens musik… Exempeln tar aldrig slut.
Jag anser att det är precis samma sak med AI. Det handlar inte om att AI är fusk och fejk. Det handlar om HUR du använder AI och huruvida du är öppen och ärlig med det du skapar. Ja, jag använder AI för att skapa musik. För att jag vill få ut mina texter och för att jag tycker att det är fruktansvärt roligt. Men jag trycker, som sagt, inte bara på en knapp. Jag jobbar med låten till AI följer min vilja. Först då är jag nöjd! Man kan väl säga att AI spelar och sjunger mina texter utifrån min lagbok. Och jag älskar det jag skapat och idag finns Morningstars första EP på Spotify.
Hur många streams vi får spelar egentligen ingen roll. Som med allt annat så ser jag det som att “den når fram till den som behöver det”. Punkt!
Är du nyfiken är du välkommen att lyssna HÄR!
All kärlek till dig!//Allie
